Kan nog aldrig bli sista ordet om trotsen.för just nu är det den som tar över allt känns det som. Min underbara kille som är den finaste och mysigaste ever, försvinner i vissa stunder av dagen. Jag blir helt slut och orkar fasiken inte ens ha ögonen öppna kl 22. vilket jag måste då jag har tusen massa plugg att göra. Jag trodde aldrig de skulle vara tufft att ha barn mentalt alltså förstå mig rätt. Jag visste att de skulle ta på en att man skulle vara trött. MEN asså att vara förälder när ens barn går igenom a load of personlighets utvecklingar går fan inte att beskriva. Niels ligger där i sin vagn. och just nu vet han inte ALLS va han ska igenom gå. Och vad jag SKA gå igenom med honom med haha..Jag vet att om ca 1,5 år är de hans tur.

Jag hoppas Milyans kommer lugna sig.för blir de värre än nu vet jag inte hur man dealar de.

Men återigen så finns det ju INGEN underbarare än min lilla pluttis. Han är ju så söt att jag smäller av. Han är riktigt duktig på att prata och han försöker förklara va han känner och vill.

Skulle ju DÖÖÖÖ utan någon av dom.. 

dom är ju mig hahah

nog om trots och sånt..

Jag ska försöka ta en promenix till ÖB idag. har brist på dvs tandborstar och rakhyvlar mm.

måste HANDLA!

Har beställt min jacka nu iallafall. Den är så snygg men den e nog lite tunn. Så de får bli ett par koftor att inhandla me. För annars lär jag frysa ihjäl!!!!!

PUSS PÅ ER!!